Låt oss odla vår trädgård

Idag tänkte jag på min roll i olika projekt som ett slags kanalsystem i en stor odling, hur jag släpper fram lagom med vatten och gödning från olika källor i olika kanaler, beroende på vad som ska växa just där.

Sen återanvänder jag valda delar av odlingsresultatet och vissa överblivna rester i nästa projekt, fast på ett nytt sätt, ungefär som kompostmaterial.

En liten detalj, som ett pedagogiskt tips, ärvs och förmeras i ett nytt sammanhang.

Den riktigt sköna känslan infinner sig i mig nu när jag har fått perspektiv. Jag ser att tiden rätt vad det är har blivit mogen för vissa idéer som har varit bra-i-sig väldigt länge, men inte haft någon lämplig växtplats. Det kanske var för tidigt på säsongen, eller vi saknade rätt sorts marknad att sälja grödorna på.

Just nu orkar jag bara läsa om en gammal favoritbok av Norman Mailer, Fjärran nätter, som är 650 sidor tjock och består av diverse urflippade skrönor från det gamla Egypten. Det är en mycket, hur ska vi säga, ... vuxen, inblick i överklassens liv. Jag läste den ett par gånger om hemma i flickrummet, med rodnande kinder. Dock, otroooligt välgjord research av Mailer och en gudabenådad översättning av Caj Lundgren. Undrar hur ofta han behövde knappa in ordet "länder" ...

Men, när jag har plöjt igenom den väntar tredje numret av Sans magasin på nattygsbordet. Den här gången handlar det om medicinsk etik, glömda sektbarn och andra kittlande ämnen. Rekommenderar fanatiskt en prenumeration till alla hugade humanister och sanna skeptiker!

Ett klokt kräldjurs bibliotek

Den här bilden är underbar! Skalman har det mesta i sitt skal, förutom atlantångare och luftskepp, men han har mycket annat med sig också. Kolla även in soptunnan!